Bergvärme: så fungerar det, för- och nackdelar, jordvärme och sjövärme

Så fungerar bergvärme, vad borrhålet gör, vilka hus och tomter som passar, vad du gör innan du borrar, för- och nackdelar och när jordvärme, sjövärme eller grundvatten är alternativet.

Bergvärme hämtar värme ur berggrunden genom ett borrhål som i Sverige oftast är 100–300 m djupt, och en bergvärmepump inne i huset höjer temperaturen så att värmen räcker till radiatorer, golvvärme och varmvatten. I vårt exempelhus på 140 m², som behöver 17 500 kWh värme om året, kommer cirka 12 600 kWh ur berget och cirka 4 900 kWh från elnätet, om årsvärmefaktorn blir 3,6 (vårt antagande). Bergvärme kräver ett vattenburet värmesystem, och innan du borrar ska du göra en anmälan till kommunen eller, i flera kommuner, söka tillstånd.

I korthet

  • Funktion. Med årsvärmefaktorn 3,6, vårt antagande för en ny pump, ger 1 kWh el 3,6 kWh värme, och 2,6 kWh av dem kommer ur berget.
  • Borrhålet. Oftast 100–300 m djupt. Mediandjupet i SGU:s brunnsarkiv är cirka 175 m.
  • Kommunen först. Du gör en anmälan innan du borrar, och flera kommuner kräver tillstånd.
  • Alternativen. Jordvärme kräver en stor tomt och sjövärme rätt att använda vattenområdet.

Hur fungerar bergvärme?

I borrhålet hänger en kollektorslang där en köldbärarvätska cirkulerar, oftast bioetanol och vatten. Vätskan tar upp värme från berget och pumpas upp till värmepumpen i huset. Där höjer värmepumpen den låga temperaturen så att värmen räcker till radiatorerna, golvvärmen och varmvattnet. Sedan går den avkylda vätskan ned i borrhålet igen. Kretsen är sluten, så samma vätska används hela tiden och underhållet är litet. Hur en värmepump fungerar i allmänhet, och vilka andra typer som finns, beskriver vi i guiden om värmepumpar.

Själva värmepumpen står inomhus, och ute finns bara borrhålet med kollektorslangen. Borrhålet har oftast en diameter på 115–165 mm.

Genomskärning av en villa i två plan med bergvärmepumpen i tvättstugan, golvvärme i vardagsrummet, radiatorer och dusch på övervåningen och en kollektorslang som går ned i ett borrhål bredvid huset
Bergvärmepumpen står inne i huset och hämtar värmen ur ett borrhål bredvid. Någon utedel med fläkt finns inte.

Berget behöver inte vara varmt. Det viktiga är att det håller ungefär samma temperatur året om, och därför fungerar bergvärme över hela landet, skriver Energimyndigheten. Berget runt borrhålet kyls under vintern och värms upp igen under resten av året, från sidorna och underifrån.

Hur mycket av värmen kommer ur berget?

Årsvärmefaktorn säger hur många kWh värme pumpen ger för varje kWh el under ett helt år. Resten hämtar den ur berget. Vårt exempelhus är en villa i Stockholm från 1970-talet på 140 m² som behöver 17 500 kWh värme om året. För en ny bergvärmepump räknar vi med årsvärmefaktorn 3,6, vårt antagande för hela värmebehovet inklusive varmvatten.

  • El från elnätet: 17 500 kWh ÷ 3,6 = 4 861 kWh om året.
  • Värme ur berget: 17 500 kWh − 4 861 kWh = 12 639 kWh, drygt 70 procent av värmen.
  • Om pumpen går sämre, 3,0: 5 833 kWh el och 11 667 kWh ur berget.
  • Om den går bättre, 4,2: 4 167 kWh el och 13 333 kWh ur berget.

Värme om året i vårt exempelhus

17 500 kWh17 500 kWh17 500 kWh
ÅrsvärmefaktorEl från elnätetVärme ur berget
3,05 833 kWh11 667 kWh
3,64 861 kWh12 639 kWh
4,24 167 kWh13 333 kWh
Vårt räkneexempel: exempelhuset behöver 17 500 kWh värme om året inklusive varmvatten. Ju högre årsvärmefaktor, desto mer värme kommer ur berget och desto mindre el köper du. 3,6 är vårt antagande för en ny bergvärmepump; 3,0 och 4,2 visar spannet.

Ju bättre pumpen går, desto mer värme hämtar den alltså ur borrhålet. Därför ska borrhålets längd räknas fram för det hus och den pump det ska försörja. Som jämförelse: i Energimyndighetens fältmätning av 20 bergvärmepumpar installerade 2001–2007 blev årsvärmefaktorn för hela systemet i snitt 2,7 det första året och 2,9 det andra. Energimyndigheten påpekar att nya pumpar är bättre.

Hur vanligt är bergvärme i Sverige?

Bergvärme är den vanligaste formen av geoenergi i Sverige, och den används främst för att värma villor. Enligt Energimyndighetens statistik för 2024 hade cirka 443 000 småhus en berg-, jord- eller sjövärmepump. Det är ungefär lika många som hade en luft-luftvärmepump och nästan dubbelt så många som hade en luft-vattenvärmepump.

Småhus med värmepumpen 2024, tusental

Typ av värmepumpTusen småhus
Berg, jord eller sjö443
Luft-luft432
Luft-vatten229
Frånluft146
Flera typer i samma hus94
Antal småhus med varje typ av värmepump 2024, i tusental, enligt Energimyndighetens energistatistik för småhus. Siffrorna för 2024 är framskrivna från Energimyndighetens urvalsundersökning 2022 och är uppskattningar; ett hus med flera typer räknas under Flera typer i samma hus.

Enligt SGU:s brunnsarkiv använder ungefär 330 000 fastigheter bergvärme, och varje år tillkommer ungefär 20 000 nya energiborrhål. Siffran bygger på de brunnar som har rapporterats till SGU, och alla energibrunnar är inte rapporterade.

Bergvärme, jordvärme eller sjövärme: vad är skillnaden?

Pumpen inne i huset fungerar i princip på samma sätt. Skillnaden är var värmen hämtas och vad det kräver av tomten.

BergvärmeJordvärmeSjövärmeGrundvattenvärme
Värmen hämtas urberget, genom ett borrhålmarken, genom en nedgrävd slangsjöbotten, genom en slang med tyngdergrundvatten som pumpas upp och leds tillbaka
Tomten behöverberg som går att borra i, avstånd till grannarnas hålen stor yta där du kan grävarätt att använda vattenområdettillräckligt med grundvatten

Alla fyra kräver en anmälan till kommunen, och kommunen kan kräva tillstånd i stället.

Tre hus i genomskärning: ett med kollektorslang i ett djupt borrhål i berget, ett med slangar nedgrävda i slingor under gräsmattan och ett med två brunnar ned till grundvattnet
Bergvärme hämtar värmen ur ett borrhål, jordvärme ur slangar nedgrävda under gräsmattan och grundvattenvärme ur grundvatten som pumpas upp och leds tillbaka. Sjövärme fungerar som jordvärme, men slangen ligger på sjöbotten.

Bergvärme: borrhål i berget

Borrhålets djup beror på hur mycket värme som ska tas ut och på geologin. Behöver huset mindre värme, till exempel efter en tätning av fönster och dörrar, kan pumpen bli mindre och borrhålet grundare, skriver Boverket. Berget kyls ned upp till cirka 20 m från hålet, och därför rekommenderar SGU minst 20 m mellan två energibrunnar och att en energibrunn placeras minst 10 m innanför tomtgränsen. Det är rekommendationer, inte krav i lag, men kommunen kan ställa dem som villkor. Hur djupt just ditt hål behöver vara, vad borrningen kostar per meter och hur anmälan går till står i guiden om att borra för bergvärme.

Jordvärme: slang i trädgården

Vid jordvärme, som också kallas markvärme, grävs kollektorslangen ned på cirka en meters djup. Eftersom all värme kommer från jorden krävs en relativt stor yta, och Energimyndigheten beskriver jordvärme som ett alternativ för större hus där det inte går att borra i berget. Marken runt slangen kan frysa, och isen kan sänka värmepumpens verkningsgrad. Växterna ovanför slangen kan också påverkas av den kallare marken.

Sjövärme: slang på sjöbotten

Vid sjövärme ligger kollektorslangen på sjö- eller havsbotten eller i bottenslammet, med tyngder så att den inte flyter upp. Märk ut slangen ordentligt, annars kan den skadas av ankare eller fiskeredskap. Du behöver rätt att använda vattenområdet, och ligger stranden inom strandskydd kan du behöva dispens. Enligt SGU finns sjövärme i mycket liten omfattning i Sverige.

Grundvattenvärme: brunnar i stället för slang

Finns det gott om grundvatten kan pumpen använda vattnet direkt: det pumpas upp ur en eller flera brunnar, kyls av och leds tillbaka till samma grundvattenmagasin. Enligt SGU kan sådana system också byggas i större skala, till exempel för varuhus. För en villas värmeförsörjning behövs inget tillstånd för vattenverksamhet enligt miljöbalken, men anmälan till kommunen gäller som för bergvärme.

Genomskärning av marken med två brunnar ned till grundvattnet, en pump i den vänstra brunnen, rör till ett aggregat ovan jord och en pil som visar grundvattnets riktning
Grundvattenvärme: vattnet pumpas upp ur en brunn, avger värme i värmepumpen och leds tillbaka till grundvattnet i en annan brunn.

Vilka hus och tomter passar för bergvärme?

Huset ska ha vattenburen värme, alltså radiatorer eller golvvärme med vatten. Boverket skriver att det kostar ganska mycket att installera en bergvärmepump men att du också sparar mycket energi, och att den därför passar bäst i hus med stort behov av uppvärmning och varmvatten. Energimyndigheten beskriver bergvärmepumpen som ett alternativ för större hus med många boende, där det går att borra i berget.

Har huset direktverkande el finns inget vattenburet system att koppla in pumpen till, och då måste ett sådant byggas först. Boverket råder dig också att dimensionera både pumpens effekt och borrhålets längd så att anläggningen klarar värme och varmvatten.

Kommunen ska tillåta borrning på tomten, och i ett vattenskyddsområde kan borrning vara förbjuden eller kräva tillstånd. Kontrollera också om grannarna har borrhål. Där jordlagren ovanpå berget är mycket djupa används jordvärme i stället för bergvärme, enligt SGU.

Vad ska du göra innan du borrar?

Innan du borrar ska du göra en anmälan till kommunen enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, och det är du som fastighetsägare som ansvarar för att den görs. Kommunen får kräva tillstånd i stället: i Göteborg och Malmö behöver du tillstånd, och i Malmö får du inte börja borra förrän du har fått det. Hur anmälan går till, vilka avstånd som gäller och vad du ska kräva av brunnsborraren går vi igenom i guiden om att borra för bergvärme.

Kolla brunnsarkivet innan du tar in offerter
I SGU:s brunnsarkiv finns uppgifter om brunnars läge och tekniska data, till exempel djup, jorddjup och foderrörslängd. Där kan du leta efter djupet på ditt eget borrhål och se brunnar hos grannarna. Alla brunnar finns inte med, så fråga grannarna också.

Vilka för- och nackdelar har bergvärme?

Fördelar

  • Stabil värmekälla. Temperaturen i berget är ungefär densamma året om, även de kallaste dagarna.
  • Ingen utedel. Värmepumpen står inomhus och kollektorn ligger i marken, så det finns ingen fläkt utomhus som kan störa dig eller grannarna.
  • Frikyla på sommaren. Med extra utrustning kan du kyla huset med det svala vattnet från borrhålet, som Boverket anger till cirka 10 °C på sommaren. El går då bara till cirkulationspumpar och fläktkonvektorer.
  • Borrhålet kan användas igen. NIBE skriver att borrhålet klarar flera värmepumpsbyten.

Nackdelar

  • Hög investering. En ny anläggning kostar mer än en luft-vattenvärmepump, eftersom borrningen ingår; priserna står längre ned.
  • Kommunen avgör. Borrningen kräver anmälan eller tillstånd, och i ett vattenskyddsområde kan den vara förbjuden.
  • Borrhålet måste räcka. I borrhålet kan temperaturen sjunka 5–10 grader när värmen tas ut. Är hålet för grunt i förhållande till värmebehovet och pumpens storlek blir berget kallare än beräknat och verkningsgraden sämre, skriver SGU. I värsta fall kan is bildas och skada kollektorslangen.

Hur de stora märkena står sig enligt våra kriterier visar vi i vår genomgång av bästa värmepump.

Hur länge håller en bergvärmepump och borrhålet?

Ingen kan lova en exakt livslängd. NIBE skriver att äldre värmepumpar oftast har en livslängd på 15–20 år; det är tillverkarens erfarenhet, inget löfte för en viss pump. Borrhålet håller längre: enligt NIBE klarar det flera värmepumpsbyten.

Byter du bara pumpen kan du behålla borrhålet, om det räcker för den nya pumpen: en pump som går bättre hämtar mer värme ur berget för samma hus. Fråga också kommunen om bytet kräver en ny anmälan. Om hålet räcker, vad ett byte kostar och när det är dags läser du i guiden om att byta värmepump.

Vad kostar bergvärme?

Ny bergvärme med borrning kostar oftast 160 000–190 000 kr installerad före rotavdrag för ett hus som behöver cirka 6 kW och 180 000–220 000 kr för cirka 8 kW, i offerter som vi har analyserat. En ny bergvärmepump i ett befintligt borrhål kostar oftast 125 000–145 000 kr för 6–8 kW. Priserna är inklusive moms, och nya radiatorer eller en större huvudsäkring ingår inte.

Rotavdraget gäller arbetskostnaden. Om du beviljas villaeffekten ger den högst 30 procent av materialkostnaden, högst 60 000 kr per hus, om huset har värdeår före 1990, inte är anslutet till fjärrvärme och pumpen är styrbar. Bidrag under 10 000 kr betalas inte ut, så materialet måste kosta minst 33 334 kr om du ska få något bidrag. Pumpen ska också ha en av de högsta energiklasserna för sin produktgrupp. Borrningen är arbete och ger inget bidrag, och bidraget betalas ut så länge det finns pengar avsatta. Vad du betalar efter avdrag och bidrag räknar vi på i guiden om vad bergvärme kostar, och alla villkor finns i guiden om bidrag för värmepump.

Bergvärme eller luft-vattenvärmepump?

En luft-vattenvärmepump hämtar värmen ur uteluften och kräver ingen borrning, men den har en utedel och fungerar inte lika effektivt i norra Sverige med långa kalla vintrar. Bergvärme kostar mer att installera, men den har ingen utedel och hämtar värmen ur ett berg som håller ungefär samma temperatur året om. Vilket som lönar sig i ditt hus jämför vi i guiden bergvärme eller luft-vatten.

Checklista: innan du väljer bergvärme

  • Fråga kommunen om det krävs anmälan eller tillstånd där du bor, och vänta med borrningen tills kommunen har svarat.
  • Sök i SGU:s brunnsarkiv efter borrhål och brunnar på din och grannarnas tomter.
  • Be installatören räkna fram husets effektbehov och borrhålets längd för den pump du väljer, inte bara utifrån boytan.
  • Har du redan bergvärme: ta reda på borrhålets djup och fråga om det räcker för den nya pumpen.
  • Anlita en certifierad brunnsborrare och be om borrprotokollet när hålet är klart.
  • Be om en offert där borrning, material och arbete står var för sig. Uppdelningen behövs för rotavdraget och villaeffekten.

Belopp och priser som ändras

VadBeloppGäller
Ny bergvärme med borrning, cirka 6 kW160 000–190 000 kr före rotavdragOfferter som vi har analyserat, inklusive moms
Ny bergvärme med borrning, cirka 8 kW180 000–220 000 kr före rotavdragOfferter som vi har analyserat, inklusive moms
Ny bergvärmepump i befintligt borrhål, 6–8 kW125 000–145 000 kr före rotavdragOfferter som vi har analyserat, inklusive moms
Villaeffekten30 % av materialkostnaden, högst 60 000 kr per hus, inget bidrag under 10 000 krOm du uppfyller villkoren; material beställt från 17 oktober 2025
Småhus med berg-, jord- eller sjövärmepumpcirka 443 000Energimyndighetens statistik för 2024

Så räknar vi

Exempelhuset är en villa i Stockholm från 1970-talet på 140 m² som behöver 17 500 kWh värme om året inklusive varmvatten. Vi räknar med:

  • årsvärmefaktor 3,6 för en ny bergvärmepump (vårt antagande), med 3,0 och 4,2 som spann
  • priserna som band i offerter som vi har analyserat, inklusive moms

Mer finns i vår redaktionella metod.

Vanliga frågor

Passar bergvärme i norra Sverige?

Ja. Energimyndigheten skriver att bergvärmepumpen fungerar över hela landet, från norr till söder, eftersom temperaturen i berget är ungefär densamma året om. Marken är kallare i norr: SGU anger cirka 9–10 °C i söder och under 3 °C i norr. Från södra Norrland och norrut är berget samtidigt 1–4 grader varmare än luften, eftersom snön isolerar marken.

Kan jag använda mitt gamla borrhål till en ny pump?

Ja, om hålet räcker för den nya pumpen och huset. Ta reda på borrhålets djup, till exempel i SGU:s brunnsarkiv, och fråga kommunen om bytet kräver en ny anmälan. Vad ett byte kostar står i guiden om att byta värmepump.

Kan bergvärme kyla huset på sommaren?

Ja, med extra utrustning. Boverket beskriver frikyla: borrhålet håller cirka 10 °C på sommaren, och den temperaturen kan kyla hela eller delar av huset. El behövs då bara till cirkulationspumpar och fläktkonvektorer, inte för att producera kyla. Frikylan fungerar bäst med bergvärme, enligt Boverket.

Hur mycket låter en bergvärmepump?

Bergvärmepumpen står inomhus, så det är ljudet inne i huset som räknas. NIBE anger för S1256-8 en ljudeffektnivå på 38–43 dB(A) och en beräknad ljudtrycksnivå på 21–28 dB(A) på 1 m avstånd. NIBE råder dig att ställa pumpen med ryggen mot en yttervägg i ett rum där ljudet inte stör och att undvika vägg mot ett sovrum.