Hur fungerar en värmepump? Steg för steg
Här går vi igenom värmepumpens kretslopp i fyra steg, var värmen kommer ifrån och hur utedelen klarar kyla, frost och avfrostning. Räkneexemplet visar hur stor del av värmen som kommer från uteluften i en villa med elpanna.
En värmepump flyttar värme i stället för att tillverka den. Ett köldmedium tar upp värme ur uteluften, berget eller frånluften, en eldriven kompressor höjer temperaturen och värmen går ut i husets element och varmvatten. I vårt exempelhus på 140 m² med en luft-vattenvärmepump kommer cirka två tredjedelar av värmen från uteluften och en tredjedel från elen. Hur stor andelen blir hos dig beror främst på två temperaturer: hur varm värmekällan är och hur varmt vattnet till elementen behöver vara.
I korthet
- Princip. Värmepumpen hämtar värme utomhus och lyfter den till en temperatur som räcker för att värma huset.
- Kretslopp. Förånga, komprimera, kondensera och sänka trycket: fyra steg som köldmediet går igenom om och om igen.
- Värmekällor. Uteluft, berg, jord eller sjö, eller den varma frånluften i ett hus med mekanisk ventilation.
- Vinter. Utedelen fortsätter att värma i minusgrader, inom de gränser som står i tillverkarens datablad.
- Avfrostning. Frost på utedelen smälter värmepumpen bort själv, och smältvattnet ska kunna rinna undan.
Hur fungerar en värmepump? Principen
Ett kylskåp tar värme från matvarorna och släpper ut den i köket. En värmepump gör samma sak åt andra hållet: den tar värme från omgivningen och avger den inne i huset. Energimyndigheten beskriver det som att värmepumpar tar vara på värmen som finns i berggrunden, jorden eller luften och avger den till huset.
Även kall luft innehåller värme. Det som avgör är att köldmediet i värmepumpen är ännu kallare än luften, för värme går alltid från det varmare till det kallare. Elen behövs för att lyfta den upptagna värmen till en temperatur som räcker för element, golvvärme och varmvatten. Det gör kompressorn.
Grundregeln gäller alla värmepumpar: ju mindre skillnaden är mellan värmekällans temperatur och vattnet ut till elementen, desto mindre el går åt för varje kilowattimme värme. Därför arbetar en bergvärmepump jämnare än en luft-vattenvärmepump. Temperaturen i berget är enligt Energimyndigheten ungefär densamma året om, medan uteluften följer vädret.
Hur fungerar en värmepump steg för steg?
Kärnan i varje värmepump är en sluten krets där ett köldmedium cirkulerar. Det förbrukas inte utan förångas och kondenseras om och om igen. I en luft-vattenvärmepump går det till så här:

- Förånga. Fläkten drar uteluft genom förångaren, en värmeväxlare med lameller. Köldmediet har mycket låg kokpunkt, så det tar upp värme från luften och börjar koka, också när det är minusgrader ute. Luften som blåses ut är kallare än den som kom in.
- Komprimera. Gasen leds in i en eldriven kompressor som pressar ihop den. Trycket stiger och temperaturen ökar kraftigt; i NIBE:s exempel för S2125 från cirka 0 °C till cirka 80 °C. Det är här värmepumpen använder el.
- Kondensera. Den heta gasen går in i kondensorn, en andra värmeväxlare. Där lämnar den ifrån sig värmen till vattnet i husets värmesystem, kyls ned och blir vätska igen.
- Sänka trycket. Köldmediet passerar en expansionsventil. Trycket sjunker, och med trycket temperaturen, tills köldmediet åter är kallare än uteluften. Sedan börjar varvet om i förångaren.
| Del | Köldmediet | Energin | Det här märker du |
|---|---|---|---|
| Förångare | kokar och blir gas | tar upp värme ur uteluften | fläkten går, på vintern frost på lamellerna |
| Kompressor | pressas ihop och blir het | drivs med el | värmepumpens elförbrukning |
| Kondensor | blir vätska igen | lämnar värme till vattnet | varma element eller golvvärme |
| Expansionsventil | trycket sänks | temperaturen sjunker | inget, den sitter inne i pumpen |
Kretsen går också att köra baklänges. Då tar värmepumpen värme ur vattnet och släpper ut den i uteluften. Så kan en del luft-vattenvärmepumpar kyla på sommaren, och på samma sätt avfrostar de utedelen på vintern.
Flera nya luft-vattenvärmepumpar använder propan (R290) som köldmedium; NIBE S2125 är ett exempel. Propan är brandfarligt, och därför anger tillverkaren hur utedelen ska placeras så att köldmedium vid ett läckage inte kan strömma in genom ventiler, dörrar eller liknande öppningar. Avståndet skiljer sig mellan modeller och står i installationsanvisningen. Från 1 januari 2027 får nya värmepumpar inte släppas ut på EU-marknaden om köldmediet har ett GWP-värde på 150 eller mer, till exempel R32. Regeln gäller fabriksslutna pumpar upp till 50 kW, som monoblock, berg- och frånluftsvärmepumpar, och luft-vattenvärmepumpar av splittyp upp till 12 kW. Undantag gäller när säkerhetskrav på platsen kräver det. En värmepump som redan sitter i huset får sitta kvar och servas.
Var delarna sitter beror på typen. I en monoblock som S2125 är hela köldmediekretsen sluten i utedelen, och bara vattenrör och kablar går in i huset. Mer om luft-vatten, monoblock och innedel finns i guiden om luft-vattenvärmepump.
Varifrån kommer värmen: berg, luft eller frånluft?
Kretsloppet är detsamma i alla värmepumpar. Det som skiljer är var värmen hämtas och vart den går.

| Typ | Värmekälla | Hur värmen når pumpen | Värmer |
|---|---|---|---|
| Bergvärmepump | berget runt ett borrhål | köldbärarvätska i en sluten kollektorslang | element, golvvärme och varmvatten |
| Jordvärme (markvärme) | ytjorden | kollektorslang nedgrävd i marken | element, golvvärme och varmvatten |
| Sjövärme | sjövattnet | sjövärmeslinga i sjön | element, golvvärme och varmvatten |
| Luft-vattenvärmepump | uteluften | fläkt genom förångaren i utedelen | element, golvvärme och varmvatten |
| Frånluftsvärmepump | den varma inomhusluften | ventilationskanaler till pumpen | element och varmvatten |
Berg, jord och sjö. I en bergvärmepump cirkulerar en köldbärarvätska, till exempel etanol eller glykol blandat med vatten, i en sluten slang i borrhålet. I värmepumpens förångare lämnar vätskan sin värme till köldmediet, och sedan går kretsloppet som ovan. Vanliga borrdjup är enligt SGU ungefär 140–260 m. Jordvärme kräver enligt Energimyndigheten god tillgång på mark och passar där det inte går att borra. Mer om borrhål, kostnad och livslängd finns i guiden om bergvärme.
Frånluft. I ett hus med mekanisk frånluftsventilation tar frånluftsvärmepumpen vara på värmen i inomhusluften innan den lämnar huset. Enligt Energimyndigheten är luften som går ut ur huset cirka 4 °C. Mängden frånluft är begränsad, så enligt myndigheten är det inte säkert att den räcker till hela behovet av värme och varmvatten. Läs mer i guiden om frånluftsvärmepump.
Luft-luft värmer bara inomhusluften och aldrig tappvarmvattnet, enligt Energimyndigheten.
Hur mycket värme kommer från luften? Ett räkneexempel
Vårt exempelhus är en villa från 1970-talet på 140 m² med vattenburna element och elpanna, i Stockholm (elområde SE3). Huset är vårt antagande, inget uppmätt hus. Exempelhuset behöver 17 500 kWh värme om året, varav 14 700 kWh till rummen och 2 800 kWh till varmvatten. En elpanna gör ungefär en kilowattimme värme av varje kilowattimme el, så med elpannan köper huset 17 500 kWh el för värmen.
Med en luft-vattenvärmepump och en årsvärmefaktor på 3,0 för hela värmebehovet inklusive varmvatten (vårt antagande) räknar vi så här:
- El till värmepumpen: 17 500 kWh ÷ 3,0 = cirka 5 833 kWh.
- Värme från uteluften: 17 500 kWh − 5 833 kWh = cirka 11 667 kWh, ungefär 67 % av värmen.
Hur mycket årsvärmefaktorn flyttar visar tabellen. 2,7 och 3,5 är våra lägre och högre antaganden.
| Årsvärmefaktor | El till värmepumpen | Värme från uteluften | Andel från uteluften |
|---|---|---|---|
| 2,7 | 17 500 ÷ 2,7 = 6 481 kWh | 11 019 kWh | 63 % |
| 3,0 | 17 500 ÷ 3,0 = 5 833 kWh | 11 667 kWh | 67 % |
| 3,5 | 17 500 ÷ 3,5 = 5 000 kWh | 12 500 kWh | 71 % |
Med en ny bergvärmepump och vårt antagande 3,6 blir elen cirka 4 861 kWh, och cirka 72 % av värmen kommer från berget. I diagrammet kan du dra i årsvärmefaktorn och se fördelningen månad för månad.
Här kommer 17 500 kWh värme per år ifrån
Värmepumpen tar el från elnätet och värme från uteluften och lämnar båda som värme till huset.
Per 10 kWh värme: 3 kWh el + 7 kWh från luften
Värme och el, månad för månad
kWh värme per månad; linjen visar elen vid årsvärmefaktor 3,0
- Värme
- El
- Högst
- Lägst
Vad året kräver
- Uppvärmning
- 14 700 kWh
- Varmvatten
- 2 800 kWhungefär 16 %, Boverkets normalvärde
- Andel från luften
- 67 %11 667 kWh av 17 500 kWh
Hur mycket el värmepumpen i exempelhuset använder, hur mycket värme den tar från uteluften och hur mycket värme som går till uppvärmning och varmvatten.
Per år: 5 833 kWh el och 11 667 kWh värme från luften ger 17 500 kWh värme, 14 700 kWh till uppvärmning och 2 800 kWh till varmvatten; 3,0 kWh värme per kWh el.
Du betalar bara för elen, inte för värmen ur luften. I elområde SE3 kostar värmepumpens el cirka 11 000 kr om året i vårt exempelhus. Vi räknar med 1,88 kr/kWh inklusive energiskatt, rörlig elnätsavgift och moms (rörligt månadspris på Ellevios elnät, elpriserna mellan oktober 2025 och september 2026) och årsvärmefaktor 3,0, som är vårt antagande. Fasta avgifter ingår inte. Hur du uppskattar förbrukningen i ditt eget hus står i guiden om värmepumpens elförbrukning.
Vad är skillnaden mellan varvtalsstyrd och on/off?
I en varvtalsstyrd värmepump kan kompressorn ändra sitt varvtal. Den kan enligt Thermia hela tiden anpassa driften efter husets värmebehov genom att varva upp eller ner. En traditionell kompressor kan bara köras med en fast hastighet och regleras genom att den slås av och på efter behov.
Skillnaden märks mest under de milda månaderna, när huset bara behöver lite värme. En on/off-pump går då i korta perioder, medan en varvtalsstyrd pump kan gå jämnt på låg effekt. Thermia skriver att färre starter och stopp minskar slitaget. Även en varvtalsstyrd kompressor har en lägsta effekt: är pumpen för stor för huset kan den ändå starta och stanna ofta. Hur du hittar rätt storlek står i guiden om att dimensionera värmepump.
Varför spelar temperaturerna så stor roll?
Kompressorn ska lyfta värmen från uteluftens temperatur till vattnets. Ju större lyftet är, desto mer el kostar varje kilowattimme värme. Kyla ute sänker alltså verkningsgraden, och det gör varmare vatten till elementen också.
Utetemperaturen kan du inte välja, men framledningstemperaturen går att påverka. Boverket råder dig att före en luft-vattenvärmepump kontrollera att värmesystemet, rören och radiatorerna klarar en framledningstemperatur på 55 °C. Hur temperaturen påverkar värmefaktorn, och hur du läser COP och SCOP i ett datablad, förklarar guiden om värmefaktor, COP och SCOP.
Hur kan en värmepump värma när det är kallt ute?
En luft-vattenvärmepump fortsätter att värma i minusgrader så länge utetemperaturen ligger inom gränserna i tillverkarens datablad. Gränsen skiljer sig mellan modeller. NIBE anger för S2125 att den arbetar ner till −25 °C utomhustemperatur och då ger upp till 65 °C framledningstemperatur. Energimyndigheten påpekar att en luft-vattenvärmepump inte fungerar lika effektivt i norra Sverige med långa kalla vintrar.
Hur kallt det blir där du bor visar den dimensionerande vinterutetemperaturen (DVUT), som Boverket och SMHI har tagit fram för 310 orter. För 3 dygn är den −12,0 °C i Stockholm och −23,8 °C i Luleå. Hur DVUT skiljer sig över landet visar guiden om luft-vattenvärmepump.
Diagrammet visar vårt exempelhus timme för timme under en kall och en mild vinterdag i Stockholm, med SMHI:s mätningar. Värmekurvan är vårt antagande: 55 °C ut till elementen vid −12,0 °C och 30 °C vid +15 °C.
En vinterdag, timme för timme
Värmen huset behöver och elen som går åt
−15,9 °C till −11 °C ute; kW per timme, linjen visar elen
- Värmebehov
- El
- Högsta timmen
Vad dygnet kräver
Viessmann Vitocal 250-A 08
- Värme till huset
- 159,4 kWh
- El
- 102,1 kWhvarav 35,5 kWh till elpatronen
- Värme per kWh el
- 1,56
- Kallaste timmen05:00
- −15,9 °C
- Högsta framledningstemperaturenligt värmekurvan
- 55 °C
- Elpatron24 timmar
- 35,5 kWh
- Värme från uteluften
- 57,3 kWh
- Andel av värmen från luftenViessmann Vitocal 250-A 08
- 36 %
En vinterdag i exempelhuset, timme för timme: utetemperatur, husets värmebehov, värmepumpens COP, el in och värme ut.
- Kall vinterdag: 159,4 kWh värme av 102,1 kWh el, i genomsnitt 1,56 kWh värme per kWh el; elpatron: 24 timmar.
- Mild vinterdag: 86,0 kWh värme av 27,8 kWh el, i genomsnitt 3,10 kWh värme per kWh el; elpatron: behövs inte.
De kallaste timmarna kan en elpatron hjälpa till. Den sitter i värmepumpen eller innedelen och värmer direkt med el, en kilowattimme värme för varje kilowattimme el. NIBE beskriver den inbyggda elpatronen i S1256 som den som tar över när behovet av värme eller varmvatten är större än vad kompressorn klarar. Att elpatronen går en stund på en riktigt kall dag är alltså inget fel. Går den ofta när det bara är några minusgrader är det värt att be installatören se över värmekurvan och pumpens storlek.
Varför avfrostar utedelen, och varför rinner det vatten?
Förångaren i utedelen är kallare än luften som passerar. Fukten i luften kan då frysa till frost på lamellerna, och frosten försämrar värmeöverföringen. Därför avfrostar luft-vattenvärmepumpar med jämna mellanrum. I NIBE:s installatörshandbok för S2125 går det till så här:
- Behovet känns av. Styrningen mäter temperaturen på förångaren. Är den under starttemperaturen medan kompressorn går, räknar styrningen fram till nästa avfrostning.
- Kretsen vänds. En fyrvägsventil slår om, fläkten stannar och kompressorn fortsätter att gå. Nu blir förångaren varm och isen smälter. Värmen tas från vattnet i värmesystemet.
- Vattnet rinner bort. Smältvattnet samlas i ett tråg under utedelen och leds bort. Det kan bli upp till 50 liter per dygn.
- Värmen återkommer. Ventilen växlar tillbaka och pumpen värmer huset igen, tills det har bildats ny frost.

När det är plusgrader ute går det enklare. Över 4 °C kan S2125 avfrosta passivt: kompressorn står still och fläkten smälter isen med uteluftens värme. Avfrostning kostar energi, eftersom värmen tas från husets värmesystem. Frosten smälter till vatten eller ånga, så det kan ånga om utedelen en stund; det beskriver till exempel Daikin i sin svenska bruksanvisning.

Placeringen spelar också roll. NIBE skriver att förångaren ska skyddas mot direkt vind, eftersom det påverkar avfrostningen negativt, och att förångarens underkant ska sitta minst 300 mm över marken eller i nivå med det vanliga snödjupet på orten. Energimyndigheten påminner om att smältvattnet måste ledas bort så att det inte bildas ett isberg under värmepumpen eller en isgata vid entrén.
Så klarar din värmepump vintern
De här punkterna kan du sköta själv. Arbete på köldmediekretsen och elen är installatörens sak.
- Håll gallren fria. Se till att löv, snö och is inte täpper till gallren, fram- och baksidan eller avrinningshålen i bottenplattan.
- Kontrollera avrinningen. Titta efter att kondensvattnet leds bort och att det inte bildas en ishög under utedelen.
- Is som sitter kvar. Smältvatten under avfrostningen hör till. Sitter utedelen kvar i is efter avfrostningen, eller visar styrningen larm, kontakta installatören.
- Vid långt strömavbrott. Fråga installatören om den del av värmesystemet som sitter utomhus ska tömmas, så att inget fryser sönder.
- Kalla rum. Höj inte bara temperaturen till elementen. Be installatören se över värmekurvan och injusteringen.
Vad händer inne i huset?
Inne i huset kommer värmen fram med vattnet, precis som från en elpanna. Vattnet går ut till element eller golvvärme och tillbaka till värmepumpen. Golvvärme kan enligt Energimyndigheten hålla en lägre temperatur än radiatorer, och därför blir värmepumpen ännu mer effektiv med vattenburen golvvärme.
Varmvattnet värms oftast i en varmvattenberedare i innedelen eller i själva värmepumpen. Boverket rekommenderar 60 °C i varmvattenberedaren för att motverka legionella. Det kräver ett större temperaturlyft än rumsvärmen. Klarar inte värmepumpen ensam att hålla vattnet tillräckligt varmt kan du enligt Boverket använda tillsatsvärme. Vilken typ av värmepump som passar ditt hus jämför vi i guiden om värmepump.
Belopp och priser som ändras
| Vad | Belopp | Gäller |
|---|---|---|
| Rörligt elpris med energiskatt och rörlig elnätsavgift för den el värmepumpen använder, elområde SE3 (Ellevios elnät) | 1,88 kr/kWh inkl. moms | elpriser oktober 2025–september 2026, energiskatt och nätavgift 2026 |
| Nya värmepumpar med köldmedium med GWP 150 eller mer (t.ex. R32): monoblock upp till 50 kW och luft-vatten split upp till 12 kW från 1 januari 2027, utom av säkerhetsskäl | inte på EU-marknaden | EU:s F-gasförordning (EU) 2024/573 |
Så räknar vi
Exempelhuset är vårt antagande:
- villa från 1970-talet, 140 m², elpanna, Stockholm (SE3);
- 17 500 kWh värme om året, varav 2 800 kWh varmvatten;
- årsvärmefaktor 3,0 för luft-vatten, 3,6 för berg;
- 1,88 kr/kWh med skatt, elnät och moms (SE3, Ellevio).
Väderdata: SMHI och Boverket. Mer i vår redaktionella metod.
Vanliga frågor
Hur fungerar en värmepump, enkelt förklarat?
Ute tar ett mycket kallt köldmedium upp värme ur luften eller berget och kokar. En kompressor pressar ihop gasen så att den blir het, och inne i huset lämnar den värmen till vattnet i elementen och blir vätska igen. En ventil sänker sedan trycket, köldmediet kyls av och varvet börjar om. Elen går främst till kompressorn.
Hur kan en värmepump hämta värme ur kall luft?
Kall luft är bara kall jämfört med ett varmt rum; värme finns i den ändå. Köldmediet i förångaren är kallare än luften, och värme går alltid från det varmare till det kallare. Ju kallare luften är och ju varmare vattnet till elementen ska bli, desto mer el behöver kompressorn för samma mängd värme.
Varför ryker det från värmepumpen på vintern?
Oftast är det avfrostningen. Värmepumpen smälter frosten på förångaren med värme från husets vattensystem, och frosten smälter då till vatten eller ånga, som Daikin beskriver i sin svenska bruksanvisning. Sitter utedelen kvar i is efteråt, eller visar styrningen larm, kontakta installatören.
Hur ofta avfrostar en värmepump?
Det finns inget fast intervall. Styrningen avfrostar när den känner av frost på förångaren, och hur snabbt frost bildas beror på temperatur och luftfuktighet. Thermia anger som en grov fingervisning 6–12 avfrostningar per dygn mellan +4 och −4 °C och 1–3 per dygn mellan −10 och −20 °C.
Varför går elpatronen så mycket?
Att den går en stund de kallaste dagarna är normalt, och när varmvattnet värms extra mot legionella kan elpatronen också gå in. Går den ofta när det bara är några minusgrader kan värmekurvan vara för högt ställd, eller så är pumpen för liten för huset. Be installatören se över värmekurvan, inställningen för varmvattnet och pumpens storlek.






