Borra för bergvärme: djup, pris per meter och anmälan till kommunen

Här ser du hur djupt borrhålet brukar bli, vad borrningen kostar per meter och totalt, när kommunen vill ha en anmälan och när den kräver tillstånd, vilka avstånd som gäller och vad som händer på tomten.

Ett borrhål för bergvärme till en villa blir oftast 150–200 m djupt, och borrningen kostar då ofta 70 000–100 000 kr före rotavdrag i offerter som vi har analyserat. Per meter kostar borrningen cirka 450–600 kr inklusive moms, med foderrör, etablering och kollektorslang. Innan borraren börjar ska du göra en anmälan till kommunen, och i flera kommuner, bland annat Stockholm, Göteborg, Malmö och Västerås, krävs i stället ett tillstånd som du måste vänta in.

Djupet räknar borraren eller installatören fram utifrån husets värmebehov och berget på platsen. Anlita en certifierad brunnsborrare och spara brunnsprotokollet, som borraren enligt lag ska skicka till Sveriges geologiska undersökning (SGU).

I korthet

  • Djup. Energibrunnar är vanligen 100–300 m djupa. Medianen i SGU:s brunnsarkiv är cirka 175 m.
  • Pris per meter. 300–500 kr för borrningen i berg och cirka 450–600 kr allt inräknat, i offerter som vi har analyserat.
  • Kommunen. Anmäl i god tid; kommunerna brukar vilja ha anmälan minst sex veckor före borrningen. Kräver kommunen tillstånd väntar du på beslutet.
  • Avstånd. SGU rekommenderar minst 20 meter mellan två energibrunnar. Det är en rekommendation, inte ett krav i lag.

Hur djupt ska man borra för bergvärme?

Ett borrhål för bergvärme är vanligen 100–300 m djupt, beroende på hur mycket energi som ska tas ut och på geologin. Medianen i SGU:s brunnsarkiv är cirka 175 m. Hålet har oftast en diameter på 115–165 mm. I det sänks en kollektorslang där en köldbärarvätska, oftast bioetanol och vatten, cirkulerar och hämtar värme från berget till värmepumpen.

I offerterna som vi har analyserat är 150–200 m vanligt för en villa och 160–240 m i Norrland. Marken är också kallare i norr: nära ytan håller den 9–10 °C i södra Sverige men under 3 °C i norr, enligt SGU. Ett hus som behöver en värmepump på cirka 15–20 kW eller mer får ofta två borrhål i stället för ett.

Borrdjup

Median i SGU:s brunnsarkiv: cirka 175 m

BorrhålGrundareDjupare
Energibrunnar enligt SGU100 m300 m
Villa i offerterna150 m200 m
Norrland i offerterna160 m240 m
Vanliga borrdjup för bergvärme: 100–300 m enligt SGU, med en median på cirka 175 m, och 150–200 m för en villa (160–240 m i Norrland) i offerter som vi har analyserat. Ditt djup räknar borraren fram.

Vad avgör hur djupt du behöver borra?

Djupet går inte att läsa ut ur boytan. Boverket råder dig att dimensionera anläggningen så att den täcker både uppvärmning och varmvatten. Både värmepumpens effekt och borrhålets längd ska alltså bygga på husets hela värmebehov. Det här påverkar borrhålet:

  • husets värmebehov över året, inklusive varmvattnet
  • värmepumpens storlek och hur stor del av värmen den ska täcka
  • berget på tomten och hur bra det leder värme
  • det aktiva djupet, alltså den del av hålet som ligger under grundvattenytan; ligger huset högt kan hålet behöva bli betydligt djupare
  • jorddjupet ner till berget, som avgör hur många meter foderrör som behövs.

Det är bättre med ett för långt borrhål än ett för kort, skriver de kommunala energirådgivarna i Värmland. Är hålet för grunt i förhållande till värmebehovet och värmepumpens storlek blir berget kallare än beräknat, enligt SGU:s vägledning för brunnsborrning. Då sjunker verkningsgraden, och i värsta fall kan is bildas och skada kollektorslangen. Hur stor värmepump huset behöver står i guiden om att dimensionera värmepumpen.

Tre hus i genomskärning: ett med en kollektorslang ner i ett djupt borrhål i berget, ett med slangar nedgrävda under gräsmattan och ett med två brunnar ner i grundvattnet
Till vänster ett borrhål i berget, som guiden handlar om. I mitten jordvärme med slangar i marken, till höger grundvatten som pumpas upp ur en brunn och tillbaka i en annan. Alla tre kräver anmälan eller tillstånd hos kommunen.

Jordvärme, sjövärme och vilka hus som passar för bergvärme beskriver guiden om bergvärme.

Vad kostar det att borra per meter?

I offerterna som vi har analyserat kostar själva borrningen i berg 300–500 kr per meter. Med foderrör, etablering av borriggen och kollektorslang blir det cirka 450–600 kr per meter allt inräknat. För ett hål på 150–200 m landar borrningen oftast på 70 000–100 000 kr. Alla belopp är inklusive moms och före rotavdrag.

Pris per meter, inklusive moms och före rotavdrag

Vad som ingårLägreHögre
Borrning i berg300 kr500 kr
Allt inräknat450 kr600 kr
Pris per meter för borrning för bergvärme i offerter som vi har analyserat, inklusive moms och före rotavdrag. Allt inräknat betyder med foderrör, etablering och kollektorslang.

Foderrör genom jordlagren kostar mer per meter än borrning i berg, så ett djupt jordlager gör borrningen dyrare.

Vad är foderrör?

Foderröret är ett stålrör som borraren driver ned genom jordlagren och minst två meter ned i berget. Det hindrar jord och ytligt grundvatten från att tränga in i brunnen. I höglänt terräng och i moränområden är det oftast mindre än 10 meter ner till berg, medan jorden är djupare i dalgångar och låglänta områden. SGU:s kartvisare Jorddjup ger en första uppfattning om din tomt, men den är en uppskattning. Be därför om en offert som anger hur många meter foderrör som ingår och vad varje extra meter borrning och foderrör kostar.

Ger borrningen rotavdrag eller bidrag?

Borrningen ger rotavdrag om borrhålet ligger på din egen tomt, eftersom markarbete för husets värmeförsörjning räknas som rotarbete. Gör borraren jobbet till ett fast pris får arbetskostnaden räknas som 35 procent av den totala kostnaden, enligt Skatteverkets schablon. Rotavdraget är 30 procent av den arbetskostnaden, alltså cirka 10,5 procent av borrpriset. Räknar borraren i stället arbetskostnaden utan schablon ger maskinkostnaden, till exempel för borraggregatet, inget avdrag.

Ingår borrningen i samma fasta pris som värmepumpen får installatören räkna 35 procent av hela priset som arbetskostnad; två schabloner får inte kombineras i samma avtal. Rotavdraget är högst 50 000 kr per person och år och begränsas av hur mycket skatt du betalar. Du och borraren kommer överens om rotavdraget innan arbetet börjar.

StegRäkningBelopp
Borrning till fast pris, vårt räkneexempelÖvre gränsen för 150–200 m100 000 kr
Arbetskostnad enligt Skatteverkets schablon35 % av 100 000 kr35 000 kr
Rotavdrag på arbetskostnaden30 % av 35 000 kr10 500 kr
Kvar att betala efter rotavdrag på arbetskostnaden100 000 kr − 10 500 kr89 500 kr

Det är ett räkneexempel, inte en offert. Schablonen är Skatteverkets underlag för avdraget, inte borrarens faktiska pris för arbetet. För hela bandet 70 000–100 000 kr blir priset cirka 63 000–90 000 kr efter rotavdrag på arbetskostnaden.

Pris för borrningen, inklusive moms

BorrningLägreHögre
150–200 m, före rotavdrag70 000 kr100 000 kr
150–200 m, med rotavdrag63 000 kr90 000 kr
Extra hål 100 m, före rotavdrag45 000 kr60 000 kr
Extra hål 100 m, med rotavdrag40 000 kr54 000 kr
Vad borrningen kostar i offerter som vi har analyserat, inklusive moms. Rotavdraget är 30 procent av arbetskostnaden, som enligt Skatteverkets schablon är 35 procent av priset, och gäller bara ett borrhål på din egen tomt. Kommunens avgift och inkopplingen av ett extra hål ingår inte.

Villaeffekten, det statliga bidraget för energieffektivisering i småhus, gäller bara materialkostnader. Borrningen är ett arbete och ger därför inget bidrag. Fråga länsstyrelsen om kollektorslang och annat material i borrhålet räknas. Villkoren för värmepumpen står i guiden om bidrag för värmepump, och vad hela anläggningen kostar står i guiden om vad bergvärme kostar.

Behöver du anmäla borrningen eller söka tillstånd?

Ja. Enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är det förbjudet att utan anmälan till kommunen inrätta en värmepump som tar värme ur mark, ytvatten eller grundvatten. Det finns ingen nedre gräns för storleken. Du som fastighetsägare ansvarar för att anmälan kommer in till kommunens miljökontor eller motsvarande, även om borraren eller installatören hjälper dig.

Kommunen får också bestämma att det krävs tillstånd i stället för en anmälan. Det har bland annat Stockholm, Göteborg, Malmö och Västerås gjort i sina lokala föreskrifter. I Uppsala krävs tillstånd inom vattenskyddsområden. Inom ett vattenskyddsområde gäller normalt tillståndsplikt eller förbud mot borrning, så kontrollera alltid vad som gäller för din tomt.

AnmälanTillstånd
Var det gällerHuvudregeln i hela landetDär kommunen har bestämt det, till exempel i Stockholm, Göteborg, Malmö och Västerås, och normalt inom vattenskyddsområden
När du skickar inI god tid; kommunerna brukar be om minst sex veckor före borrningenI god tid; i Malmö tar handläggningen cirka sex veckor från att ansökan är komplett
När du får börja borraFråga kommunen; i Uppsala får du ett skriftligt beslut även efter en anmälanFörst när du har fått beslutet om tillstånd

Ett tillstånd gäller i fem år, men det förfaller om arbetet inte har påbörjats inom två år.

Till anmälan eller ansökan hör en situationsplan, alltså en karta över tomten med borrhålet utmärkt, och om hålet ska vinklas både start- och slutpunkt. På kartan markerar du också dricksvattenbrunnar, enskilda avlopp och andra bergvärmehål på din och grannarnas tomter, i Göteborg inom 50 meter från borrhålet. Fråga grannarna vilka brunnar de har; något heltäckande register över dricksvattenbrunnar finns inte.

Kommunen tar ut en avgift enligt sin taxa. Borrar du utan anmälan eller tillstånd får du i regel betala en miljösanktionsavgift, som kommunen beslutar om, och i Göteborg kan miljöförvaltningen också förbjuda dig att använda anläggningen.

Byter du bara värmepumpen och behåller borrhålet, fråga kommunen om du behöver göra en ny anmälan. I Västerås krävs en anmälan för varje ändring av en befintlig anläggning, och i Malmö en ny ansökan, till exempel för en värmepump med annan kapacitet. Mer om bytet står i guiden om att byta värmepump.

Så går det till, från offert till färdigt borrhål:

  1. Offert. Låt borraren föreslå djup och placering och ange priset per meter för borrning och foderrör.
  2. Anmälan eller ansökan. Skicka in den med situationsplanen till kommunens miljökontor i god tid.
  3. Beslut. Kräver kommunen tillstånd får du inte borra förrän du har fått beslutet. Läs villkoren och ge borraren en kopia.
  4. Borrning. Borraren borrar, sätter foderrör och kollektorslang och tar hand om borrvattnet enligt kommunens regler.
  5. Protokoll. Borraren skickar brunnsprotokollet till SGU och ger dig ett exemplar. Spara det.

Hur långt från grannens tomt och brunn får du borra?

Det finns inga regler i lag om avstånd mellan energibrunnar. SGU:s vägledning Normbrunn-16 anger rekommenderade avstånd, och kommunerna utgår från dem när de prövar din anmälan eller ansökan, ibland med egna riktlinjer.

Mellan borrhålet ochRekommenderat avstånd
En annan energibrunn20 m
En bergborrad vattenbrunn30 m
En vattenbrunn i jord20 m
Ett avlopp30 m
Tomtgränsen, om grannarna saknar brunnar10 m
Husväggen, om skador inte kan uteslutas4 m

Avståndet mellan energibrunnar ska hindra att hålen tar värme från varandra. Berget kyls ned inom cirka 20 meter från ett borrhål: i själva hålet kan temperaturen sjunka 5–10 °C, men 20 meter bort bara någon eller några tiondels grad. Avståndet till dricksvattenbrunnar och avlopp skyddar grundvattnet.

Går det inte att hålla avståndet kan borraren luta hålet bort från en befintlig brunn, borra djupare eller avråda från borrning. I Göteborg ska du då redovisa hur du kompenserar för det kortare avståndet.

Kommunen ger berörda grannar tillfälle att yttra sig över anmälan eller ansökan. I Göteborg och Malmö kan en granne räknas som berörd om borrhålet hamnar närmare än 10 meter från grannens tomtgräns. Prata med grannarna innan du skickar in, och placera hålet så att de också kan borra i framtiden.

Hur hittar du djupet på ditt gamla borrhål?

Sök i SGU:s brunnsarkiv. I kartvisaren Brunnar finns uppgifter om enskilda brunnars läge, djup, jorddjup, foderrörets längd och vattenkapacitet, från brunnsprotokollen som borrarna skickar in. Är brunnen borrad efter 1985 är sannolikheten stor att SGU har uppgifter om den, men ett okänt antal energibrunnar har aldrig rapporterats. Hittar du inte hålet, leta efter borrarens protokoll bland husets papper eller fråga kommunen; i till exempel Göteborg finns äldre anläggningar inte alltid registrerade hos miljöförvaltningen.

Djupet behöver du när du byter värmepump. Är hålet för grunt i förhållande till värmebehovet och den nya pumpens storlek blir berget kallare än beräknat och verkningsgraden sämre. Be därför installatören kontrollera djupet och brunnsprotokollet innan du väljer storlek.

Räcker hålet inte kan du borra ett kompletterande hål, helst minst 20 meter från det gamla, som SGU rekommenderar. Med meterpriset allt inräknat kostar ett extra hål på 100 m cirka 45 000–60 000 kr före rotavdrag, räknat på offerter som vi har analyserat. Kommunens avgift och inkopplingen av det nya hålet tillkommer. Om du ska borra ett nytt hål, fördjupa det gamla eller välja en annan pump avgör borraren och installatören. Går det inte att borra mer kan en annan typ av värmepump passa bättre; se guiden bergvärme eller luft-vatten.

Ett borrhål som inte ska användas mer bör alltid fyllas igen, enligt SGU:s vägledning.

Vad händer på tomten när borraren kommer?

Innan borrningen bör fasad, grund och källare på husen nära borrhålet inspekteras och resultatet dokumenteras, enligt SGU:s vägledning. Borra helst inte närmare huset än fyra meter, enligt samma vägledning.

Borrkax är det som kommer upp ur hålet. Det liknar ofta gyttja och består av vatten och finkrossat berg. I Solna och Uppsala ska vattnet avslammas innan det släpps ut i dagvattennätet, till exempel i en container där partiklarna sjunker till botten. I Uppsala krävs dessutom tillstånd för att släppa ut avslammat borrvatten i ledningsnätet. Kom överens i offerten om vem som tar hand om borrkaxet, skyddar fasader, fönster och bilar mot stänk och återställer gräsmattan.

I kollektorslangen fylls köldbärarvätska, i Sverige vanligen vatten med cirka 25 procent bioetanol. När hålet är klart ska borraren skicka ett brunnsprotokoll till SGU inom tre månader, enligt lagen (1975:424) om uppgiftsskyldighet vid grundvattentäktsundersökning och brunnsborrning. Enligt SGU:s mall för brunnsprotokoll lämnas ett exemplar till dig som beställare. Spara det: det visar djup och foderrör den dag du byter värmepump.

Checklista: innan du skriver på borrofferten

  • Be om ett fast pris för borrningen, inklusive moms, med djup, antal meter foderrör och vad som ingår.
  • Be om ett pris per meter för borrning och foderrör utöver det som ingår, och om hur extra arbete ska godkännas.
  • Fråga vilket värmebehov och vilken värmepump djupet bygger på.
  • Kontrollera att borraren är certifierad och har en ansvars- och miljöförsäkring.
  • Bestäm vem som skickar in anmälan eller ansökan till kommunen. Ansvaret är ditt som fastighetsägare.
  • Kom överens om borrkax, borrvatten, skydd av fasaden och återställning av tomten.
  • Be om att arbetskostnaden står på fakturan, så att rotavdraget blir rätt.
  • Be om ett exemplar av brunnsprotokollet när hålet är klart.

Hur du jämför hela offerten med värmepump och installation står i guiden om att jämföra värmepumpsofferter.

Belopp och priser som ändras

VadBeloppGäller
Borrning av 150–200 m70 000–100 000 kr före rotavdragOfferter som vi har analyserat, inklusive moms
Pris per meter300–500 kr i berg, cirka 450–600 kr allt inräknatOfferter som vi har analyserat, inklusive moms, före rotavdrag
Extra borrhål på 100 m45 000–60 000 kr före rotavdragRäknat med meterpriset allt inräknat; kommunens avgift och inkopplingen tillkommer
Rotavdrag30 % av arbetskostnaden, högst 50 000 kr per person och årArbete som betalas från 1 januari 2026
Skatteverkets schablon vid borrningArbetskostnaden är 35 % av ett fast prisBorrhål på din egen tomt; i ett gemensamt fast pris med värmepumpen 35 % av hela priset
VillaeffektenGäller material, inte borrningenVillkoren i förordningen (2023:402)
Kommunens avgiftOlika i varje kommunKommunens taxa för året

Så räknar vi

Priserna är band i offerter som vi har analyserat, inklusive moms och före rotavdrag. Räkneexemplet bygger på:

  • 100 000 kr, övre gränsen för borrning av 150–200 m
  • arbetskostnad på 35 % av ett fast pris, enligt Skatteverkets schablon för borrning
  • rotavdrag på 30 % av arbetskostnaden

Borrdjupen kommer från SGU och offerterna. Mer finns i vår redaktionella metod.

Vanliga frågor

Behöver grannen godkänna att jag borrar för bergvärme?

I regel inte. Kommunen ger berörda grannar tillfälle att yttra sig, men de behöver inte ge sitt tillstånd. Hamnar någon del av anläggningen under grannens tomt ska du däremot skicka in ett grannmedgivande, till exempel i Uppsala. Ska hålet ligga på någon annans mark behövs ett servitutsavtal, skriver Solna stad.

Vad kostar anmälan eller tillståndet hos kommunen?

Varje kommun bestämmer avgiften i sin taxa, och den skiljer sig mellan kommunerna. I till exempel Göteborg och Uppsala betalar du avgiften även om ansökan avslås. Fråga kommunens miljökontor vad det kostar hos dig, och räkna med avgiften när du jämför offerter.

Måste brunnsborraren vara certifierad?

Inte enligt lag, men SGU rekommenderar att du anlitar en certifierad brunnsborrare, och flera kommuner kräver det, bland annat Göteborg och Uppsala. En certifierad borrare har bland annat minst tre års erfarenhet av brunnsborrning och godkända kurser i praktisk hydrogeologi och juridik. Vilka borrare som är certifierade visar certifieringsorganet RISE.

Går det att borra för bergvärme på en liten tomt?

Det kan gå, men placeringen kräver mer planering. SGU rekommenderar att hålet ligger cirka 10 meter innanför tomtgränsen om grannarna saknar brunnar, minst 20 meter från andra energibrunnar och helst inte närmare huset än fyra meter. Går det inte kan borraren vinkla hålet bort från grannens brunn eller borra djupare, och i Göteborg ska du redovisa hur du kompenserar för det kortare avståndet. Prata med kommunens miljökontor innan du beställer.

Vad händer om borrhålet måste bli djupare än i offerten?

Det beror på avtalet. Behövs fler meter än det avtalade räknas de i regel som tilläggsarbete enligt konsumenttjänstlagen: borraren ska då kontakta dig och be om dina anvisningar innan arbetet fortsätter. För ett sådant tilläggsarbete har borraren rätt till ett skäligt pristillägg. Har borraren lämnat en ungefärlig prisuppgift får den inte överskridas med mer än 15 procent, om inget annat har avtalats, men den gränsen gäller inte pristillägget. Be därför om ett pris per extra meter borrning och foderrör redan i offerten.