Värmepump och radiatorer: framledningstemperatur, värmekurva och golvvärme
Så prövar du elementen rum för rum, ställer in värmekurvan och väljer mellan större element, fläktkonvektorer och golvvärme när ett rum inte blir varmt, med Boverkets kontroll av 55 °C framledning som utgångspunkt.
En värmepump fungerar med dina befintliga radiatorer om varje rum blir varmt när vattnet till elementen håller högst 55 °C på årets kallaste dagar. Boverket råder dig att kontrollera att husets värmesystem, rör och radiatorer klarar en framledningstemperatur på 55 grader, och att byta de element som inte räcker mot större modeller. Det kan gälla bara vissa element, och ju svalare vatten huset klarar sig med, desto mindre el går åt.
I korthet
- 55 °C. Element och rör ska klara 55 °C framledning de kallaste dagarna. Resten av året räcker svalare vatten.
- Rum för rum. Varje rums värmebehov jämförs med vad elementet ger vid den planerade temperaturen.
- Värmekurvan. Den styr framledningen efter utetemperaturen och ställs in efter huset.
- Injustering. Rätt flöde till varje element gör att du slipper höja temperaturen för hela huset.
Fungerar en värmepump med mina gamla radiatorer?
Ja, om huset har vattenburen värme och elementen räcker. En luft-vattenvärmepump och en bergvärmepump förutsätter enligt Energimyndigheten att huset har radiatorer (element) med rör. De arbetar effektivare ju svalare vattnet till elementen är.
Därför är Boverkets råd att kontrollera att husets värmedistributionssystem, rör och radiatorer klarar en framledningstemperatur på 55 grader. Om systemet är dimensionerat för varmare vatten kan vissa radiatorer behöva bytas ut till större modeller med mer värmeavgivande yta. Det gäller vissa radiatorer, inte nödvändigtvis alla. Har huset fått nya fönster eller tilläggsisolering behöver värmesystemet dessutom mindre flöde än förut, enligt Boverket.
Har du direktverkande el finns inga vattenburna element att pröva; då gäller guiden om att byta från direktverkande el. En energideklaration som har upprättats från 1 oktober 2026 ska ange om husets värmedistributionssystem kan fungera vid låga eller effektivare temperaturnivåer, enligt förordningen (2006:1592) om energideklaration för byggnader. Det är ett bra underlag inför samtalet med installatören.
Vilken framledningstemperatur behöver huset?
Framledningstemperaturen är temperaturen på vattnet som går från värmepumpen ut till elementen eller golvvärmen. Den beror på elementens storlek, husets värmeförluster och utetemperaturen. 55 °C behövs bara de kallaste dagarna; vid mildare väder sänker värmepumpen temperaturen efter värmekurvan.
| Värmesystem | Framledning de kallaste dagarna | Vad det betyder |
|---|---|---|
| Golvvärme | lägre än med radiatorer | Golvvärme kan enligt Energimyndigheten hålla en lägre temperatur än radiatorerna |
| Radiatorer som räcker | högst 55 °C | Elementen sitter kvar; injustering och värmekurva behövs ändå |
| Radiatorer som är för små | mer än 55 °C | Byt de element som inte räcker, komplettera eller minska husets värmebehov |
Ett element avger värme efter hur mycket varmare vattnet i det är än rummet. Med svalare vatten blir skillnaden mindre, och samma element ger mindre värme.
Elementets medeltemperatur över rummets 20 °C
| Framledning/retur | Temperaturskillnad mot rummet |
|---|---|
| 80/60 °C | 50 °C |
| 55/45 °C | 30 °C |
| 45/40 °C | 22,5 °C |
| 35/30 °C | 12,5 °C |
I vårt räkneexempel är elementet 50 grader varmare än rummet vid 80/60 °C, 30 grader vid 55/45 °C och 22,5 grader vid 45/40 °C. Det är temperaturskillnaden, inte värmen: hur många watt ett visst element ger vid varje temperatur står i tillverkarens datablad. Be installatören räkna med de värdena.

Många värmepumpar kan ge varmare vatten. NIBE anger upp till 75 °C för luft-vattenvärmepumpen S2125, och upp till 65 °C vid en utetemperatur ner till −25 °C. Men varje grad kostar el.
Hur mycket el kostar en högre framledningstemperatur?
Ju högre temperatur värmepumpen ska lyfta värmen till, desto mer el går åt per kilowattimme värme. Diagrammet visar värmefaktorn (COP) för en luft-vattenvärmepump vid 35, 45 och 55 °C framledning, enligt tillverkarens provningsvärden för vår exempelmodell i diagrammet.
Så sjunker COP när det blir kallt ute
Värme per kWh el (COP)
Vid 45 °C framledning, från −20 °C till 10 °C ute
- COP
- Högst
- Lägst
Vad siffrorna betyder
Viessmann Vitocal 250-A 08
- Vid −7 °C (provningspunkt)
- 2,374,2 kWh el för 10 kWh värme
- Vid 7 °C (provningspunkt)
- 3,732,7 kWh el för 10 kWh värme
- Medel i januari, Stockholm
- 2,93−0,3 °C ute
Samma värmepump vid 2 °C ute
- 35 °C framledninggolvvärme och stora element
- 3,70
- 45 °C framledning
- 3,12
- 55 °C framledningäldre element
- 2,74
- El för 10 kWh värme35 °C mot 55 °C framledning
- 2,7 / 3,6 kWh
- Lägre framledning ger billigare värme35 °C i stället för 55 °C framledning
- +35 % värme per kWh
Hur mycket värme en värmepump ger per kilowattimme el vid olika ute- och framledningstemperaturer, enligt tillverkarens provningsvärden (EN 14511).
- Viessmann Vitocal 250-A 08 vid 35 °C framledning: COP 2,11 vid −20 °C, COP 2,31 vid −15 °C, COP 2,70 vid −7 °C, COP 3,70 vid 2 °C, COP 4,90 vid 7 °C, COP 5,09 vid 10 °C.
- Viessmann Vitocal 250-A 08 vid 45 °C framledning: COP 1,84 vid −20 °C, COP 2,04 vid −15 °C, COP 2,37 vid −7 °C, COP 3,12 vid 2 °C, COP 3,73 vid 7 °C, COP 4,05 vid 10 °C.
- Viessmann Vitocal 250-A 08 vid 55 °C framledning: COP 1,64 vid −20 °C, COP 1,79 vid −15 °C, COP 2,08 vid −7 °C, COP 2,74 vid 2 °C, COP 3,14 vid 7 °C, COP 3,41 vid 10 °C.
För en hel säsong anger tillverkarna SCOP vid 35 och 55 °C: laboratorievärden enligt EN 14825 för bara uppvärmningen. Vad SCOP, COP och årsvärmefaktor betyder förklarar guiden om värmefaktor och SCOP.
SCOP (säsongsvärmefaktor)
| Modell och klimat | 35 °C framledning | 55 °C framledning |
|---|---|---|
| NIBE S2125-12, medelklimat | 5,00 | 3,80 |
| NIBE S2125-8, medelklimat | 5,00 | 3,70 |
| NIBE S2125-12, kallare klimat | 4,20 | 3,40 |
| NIBE S2125-8, kallare klimat | 4,10 | 3,20 |
Vid 55 °C är SCOP i produktbladet 19–26 procent lägre än vid 35 °C. Diagrammet jämför varje storlek och klimatzon med sig själv, inte modeller med varandra.
Räkneexempel: värmekurvan och elen i vårt exempelhus
Vårt exempelhus är en villa från 1970-talet på 140 m² med radiatorer och elpanna i Stockholm, elområde SE3: ett räkneexempel, inget genomsnittshus. Den dimensionerande vinterutetemperaturen (DVUT) för Stockholm är −12,0 °C räknat över tre dygn, enligt Boverket och SMHI. Vår illustrativa värmekurva ger 55 °C framledning vid −12,0 °C och 30 °C vid +15 °C.
Framledningstemperatur
- Boverkets kontrollnivå 55 °C
| Utetemperatur (°C) | Vår illustrativa värmekurva |
|---|---|
| -12 | 55 °C |
| -5 | 48,5 °C |
| 0 | 43,9 °C |
| 5 | 39,3 °C |
| 10 | 34,6 °C |
| 15 | 30 °C |
Vid 0 °C ute går vattnet ut med cirka 44 °C. Exempelhuset behöver 14 700 kWh om året till uppvärmningen, utan varmvatten. Räknar vi med säsongsvärmefaktorn (SCOP) för NIBE S2125-8 i kallare klimat, som är modellvärden från produktbladet, blir skillnaden så här:
| Framledning | Räkning | El till uppvärmningen, räknat med SCOP |
|---|---|---|
| 35 °C (SCOP 4,10) | 14 700 kWh ÷ 4,10 | 3 585 kWh |
| 55 °C (SCOP 3,20) | 14 700 kWh ÷ 3,20 | 4 594 kWh |
| Skillnad | 4 594 kWh − 3 585 kWh | 1 009 kWh |
- Cirka 28 procent mer el. Med modellvärdena kräver samma värme cirka 28 procent mer el vid 55 °C än vid 35 °C (4 594 ÷ 3 585 = 1,28).
- Modellvärden, ingen prognos. SCOP gäller ett standardklimat och bara uppvärmningen. För driftkostnader använder vi vårt antagande om en årsvärmefaktor på 3,0 för hela värmebehovet inklusive varmvatten; kronorna står i guiden om värmepumpens elförbrukning.
Hur kontrollerar du radiatorerna rum för rum?
Det säkra sättet är en beräkning per rum: installatören jämför varje rums värmebehov vid DVUT för din ort med vad rummets element ger vid den planerade temperaturen. Varför husets yta inte räcker som underlag förklarar guiden om att dimensionera värmepumpen.
Värmepumpen skickar samma temperatur till alla element, så det rum som behöver varmast vatten bestämmer temperaturen för hela huset. Byt det elementet, så kan hela systemet gå svalare.

Inför samtalet kan du själv:
- Göra en lista med typ, höjd och längd på elementet i varje rum.
- Notera kalla rum, och om något element redan har bytts.
- Prova med installatören: sänk framledningen från pannan under en kall period och se vilka rum som håller temperaturen. Det ger en fingervisning, inte en beräkning.
Hur ställer jag in värmekurvan?
Värmekurvan bestämmer vilken framledningstemperatur värmepumpen ger vid varje utetemperatur. NIBE beskriver kurvans uppgift som att ge en jämn inomhustemperatur oavsett utetemperatur och därmed en energisnål drift. En utegivare, placerad i skugga åt norr eller nordväst, mäter utetemperaturen.

Två inställningar avgör kurvan. Kurvlutningen anger hur mycket framledningen höjs när det blir kallare ute; en brantare lutning ger varmare vatten. Förskjutningen flyttar hela kurvan, så att framledningen ändras lika mycket vid alla utetemperaturer. Rätt lutning beror enligt NIBE på klimatet, på om huset har radiatorer, fläktkonvektorer eller golvvärme och på hur välisolerat det är. Kurvan ställs in vid installationen men kan behöva efterjusteras.

- Skriv upp utgångsläget. Notera kurvlutning, förskjutning och högsta framledningstemperatur innan du ändrar något.
- Öppna termostaterna. Stängda termostater i flera rum är enligt NIBE:s felsökning en orsak till för låg rumstemperatur.
- Kallt ute: lutningen. För kallt eller för varmt inne när det är kallt ute? Ändra kurvlutningen ett steg i taget.
- Milt ute: förskjutningen. För kallt eller för varmt när det är milt? Ändra förskjutningen ett steg i taget.
- Vänta och följ upp. Ge huset tid att reagera och skriv upp datum, utetemperatur och värden. Hjälper inget, låt installatören se över element och injustering.
Fungerar värmepump med ettrörssystem?
Det kan fungera, men det kräver kontroll. I ett ettrörssystem sitter elementen efter varandra på samma rörslinga, i stället för att ha egna fram- och returledningar som i ett tvårörssystem. Vår förenklade bild är att vattnet svalnar på vägen, så att de sista elementen får svalare vatten än de första.
Installatören behöver kontrollera två saker: att de sista elementen klarar sina rum med 55 °C, annars kan större element just där räcka, och flödet. NIBE skriver i installatörshandboken för S2125 att ett underdimensionerat klimatsystem kan skada produkten och ge driftstörningar, och att varje system ska klara de rekommenderade flödena, även vid avfrostning. Andra vägar är att bygga om delar till tvårörssystem eller golvvärme. Be om ett skriftligt svar på hur temperatur och flöde ska klaras innan du skriver på.
Större radiatorer, fläktkonvektorer eller golvvärme?
Räcker ett element inte finns flera vägar, som går att blanda.
| Lösning | Passar när | Tänk på |
|---|---|---|
| Behåll elementet | det ger rummets värmebehov vid den planerade temperaturen | injustering och värmekurva behövs ändå |
| Större element | det finns plats för ett längre, högre eller djupare element | välj efter rummets värmebehov, inte efter det gamla elementet |
| Fläktkonvektor | väggytan är liten men rummet behöver mer värme | kräver el, och fläkten hörs (vår bedömning) |
| Golvvärme | golvet ändå ska läggas om | lägre framledning, men större ingrepp |
| Minska värmebehovet | tilläggsisolering eller nya fönster planeras | alla rum behöver mindre värme |

Större element. Ofta enklast är ett större element på samma plats, valt efter rummets värmebehov vid den planerade temperaturen.

Fläktkonvektorer. Enligt vår förenklade beskrivning blåser fläktar rumsluft förbi lamellerna, så att mer värme kommer ut ur svalare vatten. Fråga efter effekten vid din framledning och ljudet i sovrum.


Golvvärme. Golvvärme behövs inte, men Energimyndigheten skriver att alla värmepumpar utom luft-luftvärmepumpen blir ännu mer effektiva med vattenburen golvvärme, eftersom golvvärmen kan hålla en lägre temperatur än radiatorerna. Ska du ändå lägga om ett golv är det rätt tillfälle.



Pris och stöd. Nya element och golvvärme ingår inte i de prisintervall för luft-vattenvärmepumpar som bygger på offerter som vi har analyserat, så be om ett fast pris i offerten och en motivering per rum. Arbetet med nya element kan ge rotavdrag om du uppfyller Skatteverkets villkor: 30 procent av arbetskostnaden inklusive moms, högst 50 000 kronor per person och år, och installatören drar av det på fakturan. Materialet ger inget rotavdrag. Villaeffekten ger inget bidrag för utbyte av enstaka radiatorer; förordningen räknar ändå radiatorer till materialet, så fråga länsstyrelsen om element som byts i samma jobb som värmepumpen räknas med. Villkoren står i guiden om bidrag för värmepump.
Vad är injustering och behövs den?
Injustering betyder att flödena ställs in så att varje element får lagom mycket vatten. Boverket beskriver det som att värmevattnet ska ha lika lätt eller svårt att ta sig runt i radiatorsystemets olika delar. I ett dåligt injusterat system blir det för varmt i vissa delar av huset och för kallt i andra.
Blir ett rum långt bort inte varmt är det frestande att höja kurvan för hela huset, och då betalar alla rum för ett rums problem. Enligt Boverket minskar energianvändningen i ett väl injusterat system, och efter byte av ventiler eller element behövs en ny injustering.

Tecken på problem är ojämna temperaturer mellan rummen och element som bara blir varma upptill eller nertill; porlande ljud tyder på luft i systemet.
- Värmebehov per rum. Vilka element som räcker och vilka som byts.
- Flöde per element. Ställs in på elementets ventil efter rummets behov.
- Termostater. Sitter det termostater på alla element anger NIBE att en överströmningsventil ska monteras eller att några termostater tas bort, så att flödet räcker.
- Laddflödet. Flödet genom värmepumpen ställs in för hela året.
- Tryck och luft. Systemet luftas och trycket i expansionskärlet kontrolleras.
- Dokumentation. Inställda värden och datum skrivs ner.

Boverket råder dig att överväga en specialist för injusteringen. I NIBE:s installatörshandbok för S2125 finns expansionskärl, säkerhetsventiler och laddpump bland de delar som ska monteras.


Vad offerten ska säga om element och injustering går guiden om att jämföra offerter på värmepump igenom; själva värmepumpen beskrivs i guiden om luft-vattenvärmepump.
Checklista: radiatorerna inför värmepumpen
- Elementlista. Typ och mått på elementet i varje rum, och vilka rum som blir kalla.
- Beräkning per rum. Rummens värmebehov och elementens effekt vid den planerade temperaturen.
- Högsta temperatur. Vilken framledning huset behöver den kallaste dagen, helst högst 55 °C.
- Bytlista. Vilka element som byts, mot vad och till vilket pris, material och arbete var för sig.
- Ettrörssystem. Ett skriftligt svar på hur temperatur och flöde ska klaras.
- Injustering och kurva. Injustering som egen rad, och en genomgång av värmekurvan vid start.
Belopp och priser som ändras
| Vad | Belopp | Gäller |
|---|---|---|
| Rotavdrag på arbetet med nya element | 30 procent av arbetskostnaden inklusive moms, högst 50 000 kronor per person och år | Skatteverket, regler 2026; avdraget görs på fakturan |
| SCOP för NIBE S2125-8 | kallare klimat 4,10 och 3,20; medelklimat 5,00 och 3,70 (35 och 55 °C) | NIBE:s produktblad PBD SV 2525-3, EN 14825 |
| SCOP för NIBE S2125-12 | kallare klimat 4,20 och 3,40; medelklimat 5,00 och 3,80 (35 och 55 °C) | Samma produktblad |
Så räknar vi
- Exempelhuset: villa från 1970-talet, 140 m², radiatorer, elpanna, Stockholm.
- Uppvärmning 14 700 kWh om året, utan varmvatten.
- DVUT −12,0 °C (tre dygn, Boverket och SMHI) och vår illustrativa värmekurva.
- SCOP ur NIBE:s produktblad: modellvärden, ingen prognos.
Det är räkneexempel, inte en offert eller ett löfte om besparing. Läs mer i vår redaktionella metod.
Vanliga frågor
Varför blir elementen inte heta med värmepump?
För att vattnet är svalare än från en panna. Med högst 55 °C de kallaste dagarna, och mindre resten av året, känns elementen ljumma i stället för heta. Det som räknas är om rummet blir varmt. Blir det inte det, kontrollera först att termostaterna är öppna och att elementen inte behöver luftas.
Måste jag byta alla element när jag skaffar värmepump?
Inte nödvändigtvis. Boverket skriver att vissa radiatorer kan behöva bytas mot större modeller om systemet är dimensionerat för varmare vatten. Föreslår installatören att byta alla, be om beräkningen per rum som visar varför. Ett element som håller rummet varmt vid den planerade temperaturen kan sitta kvar.
Fungerar en värmepump utan golvvärme?
Ja. Luft-vattenvärmepumpar och bergvärmepumpar fungerar med vanliga radiatorer, men golvvärme kan hålla en lägre temperatur och gör värmepumpen ännu mer effektiv, enligt Energimyndigheten. Golvvärme är alltså inget krav, men värt att överväga där golvet ändå ska göras om.
Ett rum blir inte varmt. Ska jag höja värmekurvan?
Helst inte. En högre kurva ger varmare vatten till alla rum, trots att bara ett är för kallt, och det kostar el. Kontrollera först termostaten och om elementet behöver luftas, och låt sedan installatören se över injusteringen och elementets storlek. Ett större element i just det rummet är ofta bättre än en högre kurva.
Kan jag ha både golvvärme och radiatorer med samma värmepump?
Ja. Har huset golvvärme i till exempel badrummet och element i resten av huset ger värmepumpen den framledningstemperatur som elementen behöver, och golvvärmen får svalare vatten genom en shuntventil i en egen värmekrets. NIBE har till exempel en extra shuntgrupp som tillbehör för hus med två eller flera värmesystem som kräver olika framledningstemperaturer. Fråga installatören hur kretsarna ska styras och injusteras, och vilka rum som bestämmer temperaturen.






